Anna Helena Weinholtz

Andra Händelser och Attribut:

• : Militär Överste vid Bohus Regemente

Noteringar:

Adlad Weinholtz den 5 mars 1684. Ätt nummer 1057.
Musketerare vid Österbottens regemente 1639, rustmästare vid Upplands regemente 1646, fältväbel 1651, kapten och regementskvartersmästare vid konung Karl X Gustafs livdragonskvadron 1657, major vid Bohusläns dragonregemente 1676 och överstelöjtnant 1677, överste chef Bohusläns dragoner 1689.
Deltog i 3-dagarsslaget vid Warzawa 18-20/7 1656, i slagen vid Halmstad, Lund, Landskrona i Carl XI:s skånska krig 1675-79.
Var sårad och i fångenskap, även tillsammans med sin familj, vid ett flertal tillfällen.
"I Kungliga Bohusläns Regemente och dess hembygd" står det om Weinholtz på sidan 21 i del III att Peter dog 1710.
Så här står det: "När budet om Poltava nådde Sverige hösten 1709, måste trupperna vid norska gränsen bereda sig på snar strid. P.W. såg sig nu föranlåten att begära avsked. Han var 79 år gammal och hade i 64 år tjänat Kungl. Maj:t och kronan, därav 48 år vid Bohusläns dragoner. Han dog år 1710 på gården Vittne . . .
Enligt Adelskalendern dog han den 10 maj 1712.

Levde från 1680 till 1696 i Säm, Naverstad (O).
Levde från 1696 i Faleby, Naverstad (O).

Som 9-åring musketerare medföljde P. sin far, som var major vid Österbottens regemente, i 30-åriga kriget och var närvarande bl.a. vid slaget vid Leipzig 1642 där hans far sårades dödligt. Efter en kortare vistelse i Sverige återvände han till kriget med Upplands regemente 1646 där han samma år blev rustmästare och var med vid stormningen av Prag 1648.
Blev senare regementskvartermästare vid överste Taubes regemente, medföljde på fälttåget till Polen och deltog i tredagarsslaget vid Warsava. Som kapten vid konungens tyska dragonregemente deltog han i 1657 års danska fälttåg och var med vid intagandet av Fredriksodde.
Tillfångatogs i november 1659 av brandenburgarna och fördes med hustru och barn till Berlin. Köpte sig fri men blev 1660 åter tillfångatagen av danskarna och förd till Glückstadt där han blev kvar till fredsslutet. Efter att 1675 ha avancerat till major i dragonregementet i f.d. danska provinserna deltog han med mycken framgång i fälttågen i Skåne, slagen i Halmstad, Lund och Landskrona. Här befordrades han till överstelöjtnant. När regementet reducerades vid krigets slut 1679 blev P den förste chefen för Bohusläns dragonbataljon där han 1689 befordrades till överste.
1709 begärde han vid 79 års ålder avsked och avled 17 november följande år. (enligt Elg. avled han 1712-05-10) Han blev adlad 1684.

Källa:
Elgenstierna
Bohusläns märkligare gårdar (Tiselius)

Deltog bl.a. i slaget vid Lund

Peter gift Elisabeth* Catharina Harriges. Elisabeth* (dotter till Levande och Levande) föddes den 23 Jul 1634 i Tyskland, Osnabruck, Niedersachsen; dog den 27 Apr 1714 i Vittene, Lena (P). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : 1642, Leipzig Tyskland; Major

Noteringar:

Major vid Österbottens Regemente

Död:
Skjuten i armén 23/10 1642 i slaget vid Leipzig och 8 dagar därefter död i Halle samt begraven där i Marienkirche i en massgrav tillsammans med större delen av sin trupp.

Ingel gift Sara Utter Persdotter 1629. Sara (dotter till Per Utter Månsson och Margareta Andersdotter) föddes den 16 Maj 1607 i Uttersberg, Krokek (E); dog den 5 Mar 1631 i Lundby, Skrukeby (E). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Levande gift Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Född i Tyskland av adlig ätt. Uppges för religionens skull ha begivit sig till Sverige. Gift på 1590 talet. Okänt med vem.

Andra Händelser och Attribut:

• : mel 1584 och 1593, Stockholm (AB); Släktforskare, Arkivsekreterare

Noteringar:

Tog sig namnet Utter efter sin mormors mor Ingrid Månsdotter. Per tjänstgjorde i Kungliga kansliet 1584-93, känd som släktforskare. Erhöll bl.a. gården Navsta i Torsvi socken Uppsala län, i förläning. Misstänktes hysa sympatier för Sigismund och "höll sig dold i landet". (gömde sig i flera år hos en präst). Satt två år i fängelse, blev benådad på Karl IX:s dödsbädd 1611. Blev senare kammarråd. Död 1623 av pesten innan adelsbrevet hunnit utfärdas (men två söner blev senare adlade)

Han tjänstgjorde i det kungliga kansliet med säkerhet från 1584 (måhända tidigare) till 1588 som biträde åt Rasmus Ludvigsson, som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna, och kvarstod sedermera till nov. 1593 i kansliet. Misstänkt för sympatier för Sigismund, förföljdes han av hertig Karl, men lyckades hålla sig dold på landet. På dennes dödsbädd benådades han. I hertig Johans av Östergötland tjänst blev han kammarråd, men återinträdde 1618 i kungliga kansliet och blev arkivsekreterare. Arkivalierna hade under den föregående tidens vanvård råkat i stor oordning. Hans främsta uppgift blev att skrida till ett målmedvetet ordningsarbete, för vilket han 1618 uppgjorde ett program, som följdes även av hans efterträdare. Handlingarna skulle ordnas efter konungarnas regeringstid, därinom kronologiskt och efter vissa grupper, t. ex. svenska, finska, danska handlingar, riksdagshandlingar, bergshandlingar. Han sökte genomföra dessa principer, men ett mera omfattande ordningsarbete hindrades dock under hans tid av vidriga lokalförhållanden. Utredningsarbeten, såsom om förhållandet mellan Sverige och Danmark före kriget 1611-1613 eller om adelsprivilegierna, anförtroddes åt honom. I likhet med sin företrädare Rasmus Ludvigsson, som han överträffade i kritik, var han en framstående genealog. Hans största genealogiska arbete är det i handskrift i Riksarkivet befintliga Collectanea genealogica (över 300 blad i folio). Arbetet är ingalunda avslutat, utan torde snarast få betraktas som materialsamling. Han skrev dessutom en släktbok över Johan III:s förfäder; även Christer Gabrielsson Oxenstiernas släktbok är avfattad av honom. Hans vapenbok, som länge ansågs som förkommen, emedan den gick under felaktig benämning, finns i Uppsala universitetsbibliotek. I tryck utgav han Arftafla therutaf man hafver till at see, huru man åtskilljer baakarf, sydearf och brystarff (1621). Av Lagerbring trycktes två brev av han i genealogiska frågor i företalet till Svea rikes historia (II, 1773), trenne ämbetsmemorial har tryckts i "Meddel. från Sv. Riksarkivet" (1877, 1880). Ett antal brev av honom till Axel Oxenstierna förvaras i Oxenstiernska samlingen i Riksarkivet.

på Kungliga Kansliet.

Per gift Margareta Andersdotter 1589. Margareta (dotter till Levande och Catharina Olofsdotter) föddes 1565; dog den 18 Jul 1611 i Norrköping (E). [Familjeöversikt] [Familjediagram]