Engelbertus Laurentii

Noteringar:

Företredde sin bror Hans som kyrkoherde i Säbro.
Engelbertus Laurentii (Bure) (1573-89), f. 1542, son till företrädaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till Sebrådz prestegäll beseglar han tiondelängderna fr. o. m. 1573, sista gången 12 mars 1589, och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då kon. Johan III år 1574 lät afyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrätt åt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½ seland i Hiersta (Geresta), 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n, samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Mulgärd (Muggärd) af Häggdånger s:n, (Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst härst. förenade han fr. 1586 befattningen som förste khde i den nygrundade staden Hernösand (se I, s. 341) och blef genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad 1589 (se III, s. 277) samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå.

Engelbertus gift Elisabet Burea Andersdotter 1570. Elisabet (dotter till Andreas Olai och Levande) föddes den 6 Sep 1549 i Skellefteå (Ac); dog den 9 Okt 1597. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Levande
2. Laurentius Bureus föddes 1573; dog 1612.
3. Levande
4. Levande

Andra Händelser och Attribut:

• : Präst

Noteringar:

Tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta
Boosdotter från Hälsingland.
I sin ungdom skall han ha insatts i Burekloster där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Kom därifrån till Fransiskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan, övertog därefter skötseln av Alla själars prebenda vid domkyrkan.
Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge. Sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev den förste lutherske kyrkoherden i Säbrå, Västernorrlands län 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland.
Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå.
På landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 avgav han jämte övriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt konung Johan III.
Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen år 1571 utgjorde hans lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9 1/2 mk. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, varav tiondedelen utgavs för ändamålet.
Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för år 1572 är de sista han bevittnar.
Stamfar för adliga släkten Bure (nr 126).

Laurentius gift Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Medelpad; Hövitsman

Noteringar:

Hövitsman i Medelpad på Sturarnas tid, deltog i åtskilliga fältslag. Hans anor utredda av Johannes Bureus i sl av 1500-talet.
Litteratur: Johannes Bureus, Genealogica 53, Riksarkivet, X36, X37, Uppsala universitetsbibliotek; N Burman, "Bureätten", Hb 7, Kungliga biblioteket; L Bygdén, "Om ursprunget till den historiska myten om Fale Bure", Samlaren (1890);L Moberg, "Fale och Falebro", Personnamnsstudier (1964); A A von Stiernman, Svea och götha höfdingaminne 1-2 (1835-36); Urban Sikeborg, "Johan Bures släktbok - tillkomst och tillförlitlighet" Släktforskarnas årsbok 1996, Sveriges Släktforskarförbund.

Sven gift Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]