Augustinus Almgren

Noteringar:

Döpt:
Faddrar: Stud. M.C. Holmsten, Juliana Elis. Åkerman, hustru Ingeborg Larsdotter Torp.

Andra Händelser och Attribut:

• : 1775; Fältväbel

Noteringar:

Lämnade Harås omkr. 1752

Döpt:
Faddrar: bars till dopet av Ingeborg Almgren mansfaddrarna H kyrkoherden Kierulf Regementsfältskären Sunbal och Rasmus Svensson i Torp kvinnsfaddrar Ingeborg Almgren Anna Alfsdotter i Torp och Börta i Kläpp.

Nils gift Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Kronobefallningsman
• : 1734, Mellby, Spekeröd (O)

Noteringar:

Levde som befallningsman mellan 1730 och 1756 i Harås, Spekeröd (O).
Flyttade 1756 från Harås, Spekeröd (O) till Wälan, Romelanda (O). [1]
Flyttade 1758 till Kungälv (O).

Första noteringen är i jordeboken 1730, där han är boende på Östra Harås, Spekeröd (O) och titulerad befallningsman. Han hittas på samma boställe i jordeböckerna 1736, 1742 och mantalslängden 1748. I domböckerna för Inlands Fräkne H:d förekommer Anders som kronobefallningsman fram till 1756, därefter är det befallningsman Hindrich Printzler som agerar.
Vidare kan man av de på internet utlagda avskrifterna av Tabelleverkets statistik utläsa att på Östra Harås bor 1749 och framåt en statlig ämbetsman med tillhörande familj. 1756 är det ingen sådan boende där medan det 1758 dyker upp en ny befallningsman med familj, Hindrich Printzler, (annan sammansättning på familjen) vilket bekräftas av kyrkböckerna. I kyrkböckerna för Spekeröd (C:1) förekommer Anders inte efter 1755-12-28 då hans son Andreas dog, ej heller som fadder. Då levde han på Harås.
A. upptog 1748 års tioende för kyrkan, men betalade inte in utan står ett antal år framöver som skyldig 62:5 från 1748 års uppbörd. Skulden avskrevs 1752 efter kvittning mot ett antal anskaffade brädor motsvarande beloppet.
Upptagen i 1757-1762 års i Kyrkliga Räkenskaper Spekeröd LI:2, skyldig kyrkan 9:29 och titulerad som befallningsman Almgren. 1763 finns skulden kvar, men då är han benämnd som förre befallningsmannen Almgren. Från 1764 är skulden bokförd på hans sterbhus eller hans arvingar. Ännu 1792 finns skulden kvar! Eftersom det bevisligen finns en ny befallningsman boende på Harås senast 1758, kan man undra över anledningen till att han betecknas som förre befallningsman i kyrkoräkenskapen först 1763. Men då han betitlas befallningsman ännu i 1792 års räkenskaper, kan man nog bortse från tituleringens betydelse. Orsaken kan man spekulera i, men Anders (med hustru och minst en dotter?) flyttar från Harås 1756 och återfinns i mantalslängden för Romelanda det året, hos sonen Nils. Flyttar sen till Kungälv och återfinns där i mantalslängden 1760, som "befallningsman Anders Almgren med häradsskrivares lön". 1764 noteras han som befallningsman Anders Almgren, 2nne döttrar, 1 dräng 1 piga, totalt 6 personer, dvs även hustrun Maria borde då vara i livet.
I mantalslängden 1765 anges de som döda
Nämns ett antal gånger i Kungälvs RR AI:17-24 (1759-65). Han erhåller burskap i Kungälv den 2 april 1759. Han synes vara aktiv i syftet att förbättra sina affärer, men blir då och då instämd till rådhusrätten i ekonomiska ärenden, kontraktsbrott mm. I januari 1759 går borgmästare Wesslo och rådman Lidbom i borgen för Almgren för beloppet 5000 Dahler Silvermynt. Som säkerhet hade Almgren en fordran på samma belopp i "det Strömdahlska sterbhuset" (Uddevalla). I början av 1763 är inte borgensumman återbetald och rådman Lidbom anhåller om att en inteckning skall göras i Almgrens fasta och lösa egendomar. Detta fastslås också i mars 1763. Det verkar vara en hård kamp för att behålla sin status i samhället och medlen kanske inte alltid var lagliga. Det är oklart vilken typ av affärer Anders sysslade med.
1764 (och 1765) nämns hans sterbhus och därefter hans arvingar som skuldägare (Spekeröd LI:2).
Efter hans död nämns hans innehav i en eller flera fastigheter öster om kyrkan.
Sista anteckningen där han är i livet är från den 3 december 1764. Den 16 februari 1765 anges han som avliden. I samband därmed kommer också noteringen om barnen och "faderbrodern controleuren Abraham Almgren"!
Detta innebär att Anders Almgren är son till komministern i Larv, Nils Almgren (1660-1711) och hans hustru Ingeborg Andersdotter!
Hans son Nils, fältväbel, var först gift med Catharina Holmsten och de bodde på Östra Harås åtminstone mellan 1765-1770. 1775 bor de på Labohl. Som ogift bodde Nils, åtminstone 1755, på Wälan i Romelanda socken.
Vid sonen Nils förstföddas dop 1765 var varken Anders eller hans hustru upptagna som faddrar/vittnen. Istället fanns bl.a. tre av hans syskon samt faderns efterträdare som kronobefallningsman på plats vid dopet. Detta borde tyda på att även modern var död 1765, vilket också indikeras av anteckningarna i Kungälvs RR (AI:24).
Intressant är den Ingeborg Almgren som bar Anders andra barn vid dopet 1735. Är förmodligen Anders mor Ingeborg Andersdotter, som anges som död i Gbg domkyrko 1742
Att Abraham är bror till Anders visas i två protokoll från Kungälvs RR AI:24, 16 februari respektive 2 mars 1765.
".. thet som af afledne kronobefallningsmannen Almgrens arvingar och theras faderbroder herr Controleuren Almgren ...."
"... för afledne .... Anders Almgrens barn, samt theras faderbroder Abraham Almgren ..."

I AIa:2 (1752 17 juni) finns ett ärende som berör AA. Läsvärt!!
Källor:
Namnregister Bohuslän, Olof Brattö
Spekeröd C:1
Jordeböcker Spekeröd 1730, 1736, 1742. mantalslängd Spekeröd 1748
Tabellverket 1749-1859 (DDB)
Mantalslängd Romelanda 1756
Mantalslängd Kungälv 1760,1764,1765
Kungälvs RR AI:17-24

Anders gift Maria "Maja" Hising. Maria (dotter till Sven Hising Olofsson och Elisabeth Knutsdotter) dog cirka 1764 i Kungälv (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Erhöll april 1733 stolsrum i Gbg Domkyrka
Nämnd som mor till Anna Maria 1744 och 1745, och Magdalena 1746
Efter Anders och Majas död uppstår en arvstvist rörande ett nybyggt hus i Kungälv som tillhörde föräldrarna. Detta tolkar jag som att även Maja dog omkring 1764.
Källa:
Spekeröd C:1
Tabellverket 1749-1859 (DDB)
Kungälvs RR AI:24
Kyrkoräkensakper Gbg Gustavi
Berg "Göteborgssläkter"

Andra Händelser och Attribut:

• : Komminister

Noteringar:

Student i Uppsala 1683. Prästexamen 1689 men råddes att ännu en tid fortsätta sina studier. Student i Lund 1691. Prästvigd 1693 och förordnad till vice pastor i Larv. Komminister 1696
Tog tillsammans med sina syskon namnet Almgren efter moderns födelseplats.
Gav 1691 pengar till Tengene kyrka.
Hans far skänkte honom 1/4 Skattehemmanet Rytterås i Long vilket bekräftades 1701 (Barne häradsrätt AIa:11)

Källa: Settergren "Släktsamling" vol III (Almgren)
Larv C:1, C:2
Berg" Göteborgssläkter"
Warholm, Skara Stifts Herdaminne

Nils gift Ingeborg Andersdotter. Ingeborg (dotter till Levande och Levande) dog före 2 Apr 1742 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : 1720, Larv (R)

Noteringar:

Uppgiften i Warholms herdaminne att Ingeborg avlider 1711 som sin man Nils är tydligen felaktig.
Detta skulle också kunna ge en förklaring till vem den madame Ingeborg Almgren var som bar Anders Almgrens son Nils till dopet 1734

Död:
Ur kyrkoräkenskaper Gbg Gustavi 1742: April dh: 2 "Controlleuren Hr Abraham Ahlmgrens moder begrofs"

Andra Händelser och Attribut:

• : Göteborg (O); Handlande, Skeppsredare

Noteringar:

Erhöll burskap i Gbg 23 juli 1694
Enl W Berg ägde Sven följande fastigheter:
En halv gård vid stora hamnen, mellan William Kinnaird i öster och Lars Hansson Liedgren i väster.
En bakgård på Köpmansgatan mellan båtkaren Lars Bökers änka i öster och källarmästare Kitz i väster.
Samt en gård på Kronhusgatan mellan konstapeln Lars Lomans hus i öster och sal. Måns Esbjörns änka i väster.
I en tvist i Göteborg 1708 nämns som parter Mårten Bandes änka Annika Bande och hennes broder Sven Olsson Hising. Tvisten gällde rätten att lösa föräldrarnas gård vid Kronhusgatan.

Enligt Gbg Gustavi LIEA:1-3 (Kyrkliga räkenskaper, Tomtepenningar) fanns på 8:e roten Kronhusgatan 1670-1681 en Oluf Swensson på ungefär samma radnummer som Mårten Bandas änka fanns i motsvarande bok 1729 (LIEA:4), då hade änkans hus beteckningen 44. 1671-1681 fanns efter Oluf Swensson noterad Måns Esbjörsson!
Kronhusgatan 1670
-----
Oluf Swenson
.....
Kronhusgatan 1671-1681
......
Olof Swensson
MånsEsbjörsson
......
Kronhusgatan 1715
.....
Swen Olufsson Hising (möjligen Mårten Banda med hustru Annika Hising)
Måns Esbjörns änka
.....
Kronhusgatan 1723
.....
Salig Bandas änka
Måns Esbjörnssons änka Barbro Sahlefeldt (avled 1723)
-----
Kronhusgatan 1729
.....
Skepparen Mårten Bandas änka
......

Källa: Gunnar Carlquist "Lunds stifts herdaminne"
Gbg Kristine
Bouppteckning 1717
Berg "Göteborgssläkter"
Gbg Gustavi Kyrkoräkenskaper 1712, 1715, 1716
"Register till Överrättens akter 1681-1718", Gbg Stadsarkiv EII:k

Gbg RR 1706 AIa:39 (159):
Sven Olsson Hijsing och Mårten Banda anhålla att de måtte få öppna den Kyrkegraf som deras föräldrar ligga begrafna i, emedan deras hustrur så högeligen åstunda att (...) (...) med deras lijkkistor beskaffat är .....

Utdrag ur Olga Dahls "Göteborgs Tomtägare 1637-1807.
Sven Olufsson Hijsing gifte sig första gången Chr 17.11.1696 med jungfru Margareta Prunck, dotter till skeppsbyggmästare Jacob Jacobsson, född 1646, död 1729 och Catharina von Egmont, död 1725. Hon avled tyvärr i barnsäng endast 25-årig och begravdes Chr 12.12.1697; den lilla dottern begravdes 27.4.1698. Att Sven Olufsson Hijsing, kommit att bli ägare åtminstone till hälften av gården genom gifter-mål framgår av följande: Vågmästare Assmund Liedberg (begr. D 25.11.1726) klagade i brev till magistraten den 24.3.1715 (EIIa:27) över för hög beskattning och skrev: "Anno 1712 i December, då ägendomen till skattning uppgifwas skulle, omtaltes huus och gård, som war min swåger Swen Hijsing och mig bägge tillhörig, då swarade sahl Öfwerinspector Gripenstedt, hwad willja wij här deela, huus och skrifwes på en och I kunnen förlijkas om afgiften. Nu som iag tänkte det war lika mycket, blef mitt namn för gården." Detta hade medfört att han vid taxeringen för sam-manskottet 1714 uppsatt till 6 d smt. 1715 värderas vågmästare Assmund Liedbergs tomtinnehav till 450. hans husandel till 920 och hans lösöre till 1 000 d smt, medan Sven Olufsson Hijsing, som avlider detta år (begr. D 31.12.1715) får skatta för endast tomtvärdet 120, för samma hus-värde som Liedberg och för lösörevärdet 1 300 d smt. Vågmästare Assmund Liedbergs hustru Britta Knutsdotter fick stolrum i domkyrkan 17.11.1696, han själv 23.4.1694. Hon begravdes D 20.6.1738. Sven Olofsson Hijsing efterlämnade vid sin död en halv gård vid Stora hamnen mellan Wilhelm Kinnaird i öster och Lars Hansson Liedgren i väster (alltså denna gård) en bakgård på Köpmangatan mellan båtekarlen Lars Bökers änka i Öster och Källarmästare Kitz i väster (6.11) och en gård på Kronhusgatan mellan konstapel Lars Lohmanns hus i öster och sal Måns Esbjörnssons änka i väster (8.35). I upphandlingslängden 1717 anges Sven Olofsson Hijsings änka bo tillsammans med Assmund Liedberg och hans hustru Britta Knutsdotter, Dennas syster hette enligt anonym källa Elisabeth Knutsdotter och var gift med Sven Olufsson Hijsing och 1720 omgift med garnisons-, ränte- och proviantmästare) Augustin Hohenthal, som alltså blev (del?)ägare av denna gård 5.63 och så småningom även av 9.31. kv Enigheten (se d.o.) och 8.35. Krigskommissarie Augustin Hohenthals hustru (alltså denna Elisabeth Knutsdotter) begravdes 29.5.1736.
Bytte stolplats i kyrkan 1712

Sven gift Elisabeth Knutsdotter. Elisabeth (dotter till Levande och Helga Joensdotter) dog före 29 Jun 1736 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Källa: Gbg Gustavi Kyrkoräkenskaper 1736
Bouppteckning 1717
1736 Gbg RR AIb:9 (949)
Augustin Hohental överklagar beslutet att han inte fick inlösa det stolrum i Gustavi kyrka som hans avlidna hustru innehaft i 38 år och överlåta det till sin styvdotter Helena Elisabeth Hising. Barn och barnbarn hade förtursrätt till sina förfäders stolrum och Augustin fick rätt.
Detta innebär att hustrun Elisabeth erhöll sitt stolrum 1698.
Detta år den 29 maj fick Jungfru Elisabeth Knutsd.ett rum framför korsgången uti nr 18. ¥

Olga Dahl "Götebrogs Tomtägare 1637-1827" I upphandlingslängden 1717 anges Sven Olofsson Hijsings änka bo tillsammans med Assmund Liedberg och hans hustru Britta Knutsdotter, Dennas syster hette enligt anonym källa Elisabeth Knutsdotter och var gift med Sven Olufsson Hijsing och 1720 omgift med garnisons-, ränte- och proviantmästare) Augustin Hohenthal, som alltså blev (del?)ägare av denna gård 5.63 och så småningom även av 9.31. kv Enigheten (se d.o.) och 8.35. Krigskommissarie Augustin Hohenthals hustru (alltså denna Elisabeth Knutsdotter) begravdes 29.5.1736. ........ Att Sven Olufsson Hijsing, kommit att bli ägare åtminstone till hälften av gården genom giftermål framgår av följande: Vågmästare Assmund Liedberg (begr. D 25.11.1726) klagade i brev till magistraten den 24.3.1715 (EIIa:27) över för hög beskattning och skrev: "Anno 1712 i Decem-ber, då ägendomen till skattning uppgifwas skulle, omtaltes huus och gård, som war min swåger Swen Hijsing och mig bägge tillhörig,
Ur Gbg Gustavi LIA:53 Kyrkliga räkenskaper 1736.
29 juni - KrigsComissarien herr Hohenthals Sahl fru begravs
Klåckorna ---- 9
Grafwen i Choret Herr Assesor Schiodts, ... likafult till kyrkian för grafstället bet ---- 24
Graföpningen --- 3
Bår och Bårkläder ---6,8