OvesSl?ktforskningOnline
Sl?ktforskning p? (Carlsson/Bergstr?m) och (Tegn?r/Bolin)
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Nils Almgren

Man 1735 - eft 1799  (64 år)


Generationer:      Standard    |    Vertikal    |    Kompakt    |    Ruta    |    Endast text    |    Listad antavla    |    Solfjäderdiagram    |    Media    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Nils Almgren föddes den 25 Sep 1735 i Spekeröd (O); döptes den 26 Sep 1735 i Spekeröd (O) (son till Anders Almgren och Maria "Maja" Hising); dog efter 1799.

    Andra Händelser och Attribut:

    • : 1775; Fältväbel

    Noteringar:

    Lämnade Harås omkr. 1752

    Döpt:
    Faddrar: bars till dopet av Ingeborg Almgren mansfaddrarna H kyrkoherden Kierulf Regementsfältskären Sunbal och Rasmus Svensson i Torp kvinnsfaddrar Ingeborg Almgren Anna Alfsdotter i Torp och Börta i Kläpp.

    Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. Inger Margareta föddes Jul 1770 i Lurås, Spekeröd (O); döptes den 12 Jul 1770 i Spekeröd (O); och dog.
    2. Anna Christina föddes den 8 Feb 1772 i Labol, Spekeröd (O); döptes den 10 Feb 1772 i Spekeröd (O); och dog.
    3. Olof Almgren föddes den 29 Jan 1775 i Labol, Spekeröd (O); döptes den 30 Jan 1775 i Spekeröd (O); och dog.
    4. Augustinus Almgren föddes den 23 Maj 1777 i Labol, Spekeröd (O); döptes den 24 Maj 1777 i Spekeröd (O); dog den 8 Jun 1777 i Labol, Spekeröd (O).

    Familj/Make/Maka: Katarina Schåre Rasmusdotter. Katarina föddes ber 1733; dog den 5 Apr 1798 i nedre Tjöstelsröd, Ljung (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


Generation: 2

  1. 2.  Anders Almgren föddes före 1698 (son till Nils Almgren och Ingeborg Andersdotter); dog mellan 3 Dec 1764 och 16 Feb 1765.

    Andra Händelser och Attribut:

    • : Kronobefallningsman
    • : 1734, Mellby, Spekeröd (O)

    Noteringar:

    Levde som befallningsman mellan 1730 och 1756 i Harås, Spekeröd (O).
    Flyttade 1756 från Harås, Spekeröd (O) till Wälan, Romelanda (O). [1]
    Flyttade 1758 till Kungälv (O).

    Första noteringen är i jordeboken 1730, där han är boende på Östra Harås, Spekeröd (O) och titulerad befallningsman. Han hittas på samma boställe i jordeböckerna 1736, 1742 och mantalslängden 1748. I domböckerna för Inlands Fräkne H:d förekommer Anders som kronobefallningsman fram till 1756, därefter är det befallningsman Hindrich Printzler som agerar.
    Vidare kan man av de på internet utlagda avskrifterna av Tabelleverkets statistik utläsa att på Östra Harås bor 1749 och framåt en statlig ämbetsman med tillhörande familj. 1756 är det ingen sådan boende där medan det 1758 dyker upp en ny befallningsman med familj, Hindrich Printzler, (annan sammansättning på familjen) vilket bekräftas av kyrkböckerna. I kyrkböckerna för Spekeröd (C:1) förekommer Anders inte efter 1755-12-28 då hans son Andreas dog, ej heller som fadder. Då levde han på Harås.
    A. upptog 1748 års tioende för kyrkan, men betalade inte in utan står ett antal år framöver som skyldig 62:5 från 1748 års uppbörd. Skulden avskrevs 1752 efter kvittning mot ett antal anskaffade brädor motsvarande beloppet.
    Upptagen i 1757-1762 års i Kyrkliga Räkenskaper Spekeröd LI:2, skyldig kyrkan 9:29 och titulerad som befallningsman Almgren. 1763 finns skulden kvar, men då är han benämnd som förre befallningsmannen Almgren. Från 1764 är skulden bokförd på hans sterbhus eller hans arvingar. Ännu 1792 finns skulden kvar! Eftersom det bevisligen finns en ny befallningsman boende på Harås senast 1758, kan man undra över anledningen till att han betecknas som förre befallningsman i kyrkoräkenskapen först 1763. Men då han betitlas befallningsman ännu i 1792 års räkenskaper, kan man nog bortse från tituleringens betydelse. Orsaken kan man spekulera i, men Anders (med hustru och minst en dotter?) flyttar från Harås 1756 och återfinns i mantalslängden för Romelanda det året, hos sonen Nils. Flyttar sen till Kungälv och återfinns där i mantalslängden 1760, som "befallningsman Anders Almgren med häradsskrivares lön". 1764 noteras han som befallningsman Anders Almgren, 2nne döttrar, 1 dräng 1 piga, totalt 6 personer, dvs även hustrun Maria borde då vara i livet.
    I mantalslängden 1765 anges de som döda
    Nämns ett antal gånger i Kungälvs RR AI:17-24 (1759-65). Han erhåller burskap i Kungälv den 2 april 1759. Han synes vara aktiv i syftet att förbättra sina affärer, men blir då och då instämd till rådhusrätten i ekonomiska ärenden, kontraktsbrott mm. I januari 1759 går borgmästare Wesslo och rådman Lidbom i borgen för Almgren för beloppet 5000 Dahler Silvermynt. Som säkerhet hade Almgren en fordran på samma belopp i "det Strömdahlska sterbhuset" (Uddevalla). I början av 1763 är inte borgensumman återbetald och rådman Lidbom anhåller om att en inteckning skall göras i Almgrens fasta och lösa egendomar. Detta fastslås också i mars 1763. Det verkar vara en hård kamp för att behålla sin status i samhället och medlen kanske inte alltid var lagliga. Det är oklart vilken typ av affärer Anders sysslade med.
    1764 (och 1765) nämns hans sterbhus och därefter hans arvingar som skuldägare (Spekeröd LI:2).
    Efter hans död nämns hans innehav i en eller flera fastigheter öster om kyrkan.
    Sista anteckningen där han är i livet är från den 3 december 1764. Den 16 februari 1765 anges han som avliden. I samband därmed kommer också noteringen om barnen och "faderbrodern controleuren Abraham Almgren"!
    Detta innebär att Anders Almgren är son till komministern i Larv, Nils Almgren (1660-1711) och hans hustru Ingeborg Andersdotter!
    Hans son Nils, fältväbel, var först gift med Catharina Holmsten och de bodde på Östra Harås åtminstone mellan 1765-1770. 1775 bor de på Labohl. Som ogift bodde Nils, åtminstone 1755, på Wälan i Romelanda socken.
    Vid sonen Nils förstföddas dop 1765 var varken Anders eller hans hustru upptagna som faddrar/vittnen. Istället fanns bl.a. tre av hans syskon samt faderns efterträdare som kronobefallningsman på plats vid dopet. Detta borde tyda på att även modern var död 1765, vilket också indikeras av anteckningarna i Kungälvs RR (AI:24).
    Intressant är den Ingeborg Almgren som bar Anders andra barn vid dopet 1735. Är förmodligen Anders mor Ingeborg Andersdotter, som anges som död i Gbg domkyrko 1742
    Att Abraham är bror till Anders visas i två protokoll från Kungälvs RR AI:24, 16 februari respektive 2 mars 1765.
    ".. thet som af afledne kronobefallningsmannen Almgrens arvingar och theras faderbroder herr Controleuren Almgren ...."
    "... för afledne .... Anders Almgrens barn, samt theras faderbroder Abraham Almgren ..."

    I AIa:2 (1752 17 juni) finns ett ärende som berör AA. Läsvärt!!
    Källor:
    Namnregister Bohuslän, Olof Brattö
    Spekeröd C:1
    Jordeböcker Spekeröd 1730, 1736, 1742. mantalslängd Spekeröd 1748
    Tabellverket 1749-1859 (DDB)
    Mantalslängd Romelanda 1756
    Mantalslängd Kungälv 1760,1764,1765
    Kungälvs RR AI:17-24

    Anders gift Maria "Maja" Hising. Maria (dotter till Sven Hising Olofsson och Elisabeth Knutsdotter) dog cirka 1764 i Kungälv (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 3.  Maria "Maja" Hising (dotter till Sven Hising Olofsson och Elisabeth Knutsdotter); dog cirka 1764 i Kungälv (O).

    Noteringar:

    Erhöll april 1733 stolsrum i Gbg Domkyrka
    Nämnd som mor till Anna Maria 1744 och 1745, och Magdalena 1746
    Efter Anders och Majas död uppstår en arvstvist rörande ett nybyggt hus i Kungälv som tillhörde föräldrarna. Detta tolkar jag som att även Maja dog omkring 1764.
    Källa:
    Spekeröd C:1
    Tabellverket 1749-1859 (DDB)
    Kungälvs RR AI:24
    Kyrkoräkensakper Gbg Gustavi
    Berg "Göteborgssläkter"

    Barn:
    1. Augustinus Almgren föddes den 4 Feb 1734 i Spekeröd (O); döptes den 7 Feb 1734 i Spekeröd (O); dog efter 1760.
    2. 1. Nils Almgren föddes den 25 Sep 1735 i Spekeröd (O); döptes den 26 Sep 1735 i Spekeröd (O); dog efter 1799.
    3. Ingeborg* Elisabet "Bolla Lisa" Almgren föddes den 10 Sep 1738 i Östra Harås, Spekeröd (O); döptes den 12 Sep 1738 i Spekeröd (O); dog den 19 Jun 1780 i Lundby, Spekeröd (O); begravdes den 30 Jun 1780 i Spekeröd (O).
    4. Sven Almgren föddes den 3 Dec 1739 i Spekeröd (O); döptes den 3 Dec 1739 i Spekeröd (O); dog efter 1771.
    5. Anders Olof Almgren föddes den 27 Mar 1741 i Spekeröd (O); dog den 28 Mar 1741 i Spekeröd (O).
    6. Anna Maria Almgren föddes den 13 Jan 1743 i Harås, Spekeröd (O); döptes den 15 Jan 1743 i Spekeröd (O); dog den 25 Mar 1744 i Harås, Spekeröd (O).
    7. Anna Maria Almgren föddes den 2 Jun 1745 i Harås, Spekeröd (O); döptes den 3 Jun 1745 i Spekeröd (O); dog den 1 Jan 1827 i Alingsås (P).
    8. Magdalena Almgren föddes den 29 Okt 1746 i Harås, Spekeröd (O); döptes den 31 Okt 1749 i Spekeröd (O); dog den 8 Nov 1813 i Bäve (O).
    9. Andreas Almgren föddes cirka Jun 1752 i Spekeröd (O); dog Dec 1755 i Spekeröd (O).


Generation: 3

  1. 4.  Nils Almgren föddes 1660 i Ryda (R) (son till Olaus Andrae och Brita Rydhelius Nilsdotter); dog den 9 Jan 1711.

    Andra Händelser och Attribut:

    • : Komminister

    Noteringar:

    Student i Uppsala 1683. Prästexamen 1689 men råddes att ännu en tid fortsätta sina studier. Student i Lund 1691. Prästvigd 1693 och förordnad till vice pastor i Larv. Komminister 1696
    Tog tillsammans med sina syskon namnet Almgren efter moderns födelseplats.
    Gav 1691 pengar till Tengene kyrka.
    Hans far skänkte honom 1/4 Skattehemmanet Rytterås i Long vilket bekräftades 1701 (Barne häradsrätt AIa:11)

    Källa: Settergren "Släktsamling" vol III (Almgren)
    Larv C:1, C:2
    Berg" Göteborgssläkter"
    Warholm, Skara Stifts Herdaminne

    Nils gift Ingeborg Andersdotter. Ingeborg (dotter till Levande och Levande) dog före 2 Apr 1742 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 5.  Ingeborg Andersdotter (dotter till Levande och Levande); dog före 2 Apr 1742 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

    Andra Händelser och Attribut:

    • : 1720, Larv (R)

    Noteringar:

    Uppgiften i Warholms herdaminne att Ingeborg avlider 1711 som sin man Nils är tydligen felaktig.
    Detta skulle också kunna ge en förklaring till vem den madame Ingeborg Almgren var som bar Anders Almgrens son Nils till dopet 1734

    Död:
    Ur kyrkoräkenskaper Gbg Gustavi 1742: April dh: 2 "Controlleuren Hr Abraham Ahlmgrens moder begrofs"

    Barn:
    1. 2. Anders Almgren föddes före 1698; dog mellan 3 Dec 1764 och 16 Feb 1765.
    2. Abraham Almgren döptes den 21 Dec 1698 i Stommen, Längjum (R); dog mellan 1775 och 1780.
    3. Isac Almgren föddes ber 3 Dec 1702 i Stommen, Längjum (R); dog 1703; begravdes den 12 Apr 1703 i Stommen, Längjum (R).
    4. Isaak Almgren föddes den 18 Apr 1704 i Stommen, Längjum (R); dog den 3 Jun 1770 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    5. Brita Almgren föddes den 28 Okt 1707; dog den 27 Mar 1775 i Skattegården Rytterås, Long (R).
    6. Magdalena Almgren dog före 4 Jun 1749 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

  3. 6.  Sven Hising Olofsson (son till Olof Svensson och N. N.); dog 1715 i Göteborg Domkyrkofs. (O); begravdes den 31 Dec 1715 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

    Andra Händelser och Attribut:

    • : Göteborg (O); Handlande, Skeppsredare

    Noteringar:

    Erhöll burskap i Gbg 23 juli 1694
    Enl W Berg ägde Sven följande fastigheter:
    En halv gård vid stora hamnen, mellan William Kinnaird i öster och Lars Hansson Liedgren i väster.
    En bakgård på Köpmansgatan mellan båtkaren Lars Bökers änka i öster och källarmästare Kitz i väster.
    Samt en gård på Kronhusgatan mellan konstapeln Lars Lomans hus i öster och sal. Måns Esbjörns änka i väster.
    I en tvist i Göteborg 1708 nämns som parter Mårten Bandes änka Annika Bande och hennes broder Sven Olsson Hising. Tvisten gällde rätten att lösa föräldrarnas gård vid Kronhusgatan.

    Enligt Gbg Gustavi LIEA:1-3 (Kyrkliga räkenskaper, Tomtepenningar) fanns på 8:e roten Kronhusgatan 1670-1681 en Oluf Swensson på ungefär samma radnummer som Mårten Bandas änka fanns i motsvarande bok 1729 (LIEA:4), då hade änkans hus beteckningen 44. 1671-1681 fanns efter Oluf Swensson noterad Måns Esbjörsson!
    Kronhusgatan 1670
    -----
    Oluf Swenson
    .....
    Kronhusgatan 1671-1681
    ......
    Olof Swensson
    MånsEsbjörsson
    ......
    Kronhusgatan 1715
    .....
    Swen Olufsson Hising (möjligen Mårten Banda med hustru Annika Hising)
    Måns Esbjörns änka
    .....
    Kronhusgatan 1723
    .....
    Salig Bandas änka
    Måns Esbjörnssons änka Barbro Sahlefeldt (avled 1723)
    -----
    Kronhusgatan 1729
    .....
    Skepparen Mårten Bandas änka
    ......

    Källa: Gunnar Carlquist "Lunds stifts herdaminne"
    Gbg Kristine
    Bouppteckning 1717
    Berg "Göteborgssläkter"
    Gbg Gustavi Kyrkoräkenskaper 1712, 1715, 1716
    "Register till Överrättens akter 1681-1718", Gbg Stadsarkiv EII:k

    Gbg RR 1706 AIa:39 (159):
    Sven Olsson Hijsing och Mårten Banda anhålla att de måtte få öppna den Kyrkegraf som deras föräldrar ligga begrafna i, emedan deras hustrur så högeligen åstunda att (...) (...) med deras lijkkistor beskaffat är .....

    Utdrag ur Olga Dahls "Göteborgs Tomtägare 1637-1807.
    Sven Olufsson Hijsing gifte sig första gången Chr 17.11.1696 med jungfru Margareta Prunck, dotter till skeppsbyggmästare Jacob Jacobsson, född 1646, död 1729 och Catharina von Egmont, död 1725. Hon avled tyvärr i barnsäng endast 25-årig och begravdes Chr 12.12.1697; den lilla dottern begravdes 27.4.1698. Att Sven Olufsson Hijsing, kommit att bli ägare åtminstone till hälften av gården genom gifter-mål framgår av följande: Vågmästare Assmund Liedberg (begr. D 25.11.1726) klagade i brev till magistraten den 24.3.1715 (EIIa:27) över för hög beskattning och skrev: "Anno 1712 i December, då ägendomen till skattning uppgifwas skulle, omtaltes huus och gård, som war min swåger Swen Hijsing och mig bägge tillhörig, då swarade sahl Öfwerinspector Gripenstedt, hwad willja wij här deela, huus och skrifwes på en och I kunnen förlijkas om afgiften. Nu som iag tänkte det war lika mycket, blef mitt namn för gården." Detta hade medfört att han vid taxeringen för sam-manskottet 1714 uppsatt till 6 d smt. 1715 värderas vågmästare Assmund Liedbergs tomtinnehav till 450. hans husandel till 920 och hans lösöre till 1 000 d smt, medan Sven Olufsson Hijsing, som avlider detta år (begr. D 31.12.1715) får skatta för endast tomtvärdet 120, för samma hus-värde som Liedberg och för lösörevärdet 1 300 d smt. Vågmästare Assmund Liedbergs hustru Britta Knutsdotter fick stolrum i domkyrkan 17.11.1696, han själv 23.4.1694. Hon begravdes D 20.6.1738. Sven Olofsson Hijsing efterlämnade vid sin död en halv gård vid Stora hamnen mellan Wilhelm Kinnaird i öster och Lars Hansson Liedgren i väster (alltså denna gård) en bakgård på Köpmangatan mellan båtekarlen Lars Bökers änka i Öster och Källarmästare Kitz i väster (6.11) och en gård på Kronhusgatan mellan konstapel Lars Lohmanns hus i öster och sal Måns Esbjörnssons änka i väster (8.35). I upphandlingslängden 1717 anges Sven Olofsson Hijsings änka bo tillsammans med Assmund Liedberg och hans hustru Britta Knutsdotter, Dennas syster hette enligt anonym källa Elisabeth Knutsdotter och var gift med Sven Olufsson Hijsing och 1720 omgift med garnisons-, ränte- och proviantmästare) Augustin Hohenthal, som alltså blev (del?)ägare av denna gård 5.63 och så småningom även av 9.31. kv Enigheten (se d.o.) och 8.35. Krigskommissarie Augustin Hohenthals hustru (alltså denna Elisabeth Knutsdotter) begravdes 29.5.1736.
    Bytte stolplats i kyrkan 1712

    Sven gift Elisabeth Knutsdotter. Elisabeth (dotter till Levande och Helga Joensdotter) dog före 29 Jun 1736 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  4. 7.  Elisabeth Knutsdotter (dotter till Levande och Helga Joensdotter); dog före 29 Jun 1736 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

    Noteringar:

    Källa: Gbg Gustavi Kyrkoräkenskaper 1736
    Bouppteckning 1717
    1736 Gbg RR AIb:9 (949)
    Augustin Hohental överklagar beslutet att han inte fick inlösa det stolrum i Gustavi kyrka som hans avlidna hustru innehaft i 38 år och överlåta det till sin styvdotter Helena Elisabeth Hising. Barn och barnbarn hade förtursrätt till sina förfäders stolrum och Augustin fick rätt.
    Detta innebär att hustrun Elisabeth erhöll sitt stolrum 1698.
    Detta år den 29 maj fick Jungfru Elisabeth Knutsd.ett rum framför korsgången uti nr 18. ¥

    Olga Dahl "Götebrogs Tomtägare 1637-1827" I upphandlingslängden 1717 anges Sven Olofsson Hijsings änka bo tillsammans med Assmund Liedberg och hans hustru Britta Knutsdotter, Dennas syster hette enligt anonym källa Elisabeth Knutsdotter och var gift med Sven Olufsson Hijsing och 1720 omgift med garnisons-, ränte- och proviantmästare) Augustin Hohenthal, som alltså blev (del?)ägare av denna gård 5.63 och så småningom även av 9.31. kv Enigheten (se d.o.) och 8.35. Krigskommissarie Augustin Hohenthals hustru (alltså denna Elisabeth Knutsdotter) begravdes 29.5.1736. ........ Att Sven Olufsson Hijsing, kommit att bli ägare åtminstone till hälften av gården genom giftermål framgår av följande: Vågmästare Assmund Liedberg (begr. D 25.11.1726) klagade i brev till magistraten den 24.3.1715 (EIIa:27) över för hög beskattning och skrev: "Anno 1712 i Decem-ber, då ägendomen till skattning uppgifwas skulle, omtaltes huus och gård, som war min swåger Swen Hijsing och mig bägge tillhörig,
    Ur Gbg Gustavi LIA:53 Kyrkliga räkenskaper 1736.
    29 juni - KrigsComissarien herr Hohenthals Sahl fru begravs
    Klåckorna ---- 9
    Grafwen i Choret Herr Assesor Schiodts, ... likafult till kyrkian för grafstället bet ---- 24
    Graföpningen --- 3
    Bår och Bårkläder ---6,8

    Barn:
    1. 3. Maria "Maja" Hising dog cirka 1764 i Kungälv (O).
    2. Anna Margareta Hising föddes 1703; dog den 21 Mar 1775 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    3. Helena Elisabet Hising föddes 1705; dog den 26 Mar 1785 i Skörpinge, Höja (L).


Generation: 4

  1. 8.  Olaus Andrae föddes 1628 i Levene (R); dog den 19 Dec 1704 i Tengene (R).

    Andra Händelser och Attribut:

    • : 1687, Tengene (R); Prost

    Noteringar:

    Prästvigd 1654 och var sedan komminister under 20 år i Ryda. Befodrades 1675 till Tengene pastorat, prost där 1687.
    Då danskarna brände prästgården i Tengene 1676 flydde Olof till skogsbygden i Trökörna för att slippa avlägga trohetsed till den danska kungen.

    Källa: Settergren "Släktsamling" vol III (Almgren)
    Warholm, Skara Stifts Herdaminne

    Olaus gift Brita Rydhelius Nilsdotter. Brita (dotter till Nicolaus Gunnari och Levande) föddes i Almeåsen, Ryda (R); dog efter 1711. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 9.  Brita Rydhelius Nilsdotter föddes i Almeåsen, Ryda (R) (dotter till Nicolaus Gunnari och Levande); dog efter 1711.

    Noteringar:

    Ger 1706 och 1711 ekonomiskt bidrag till Tengene kyrka

    Källa: Settergren "Släktsamling" vol III (Almgren)
    Warholm, Skara Stifts Herdaminne
    Kyrkliga räkenskaper Tengen 1706,1711

    Barn:
    1. 4. Nils Almgren föddes 1660 i Ryda (R); dog den 9 Jan 1711.
    2. Gunno Almgren föddes i Ryda (R); dog mellan 1720 och 1735.
    3. Levande
    4. Levande

  3. 10.  Levande

    Levande gift Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  4. 11.  Levande
    Barn:
    1. 5. Ingeborg Andersdotter dog före 2 Apr 1742 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

  5. 12.  Olof Svensson dog mellan 1700 och 1705 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

    Andra Händelser och Attribut:

    • : Båtekarl

    Noteringar:

    «b»Levnadsbeskrivning
    «/b»I Gustavi begravningsräkenskaper noteras:
    -1678-10-30 Oluf Svenssons barn
    -1692-04-11 Oluf Svenssons (Strandridare) barn
    -1698-04-21 Olof Svenssons (båtekarl) barn
    Ovanstående behöver inte vara "rätt" Oluf Svensson, men det är den enda person med det namnet som nämns 1678, 1688-1700

    Levde 1681 i Göteborgs Domkyrkoförsamling.
    I en tvist i Göteborg 1708 nämns som parter Mårten Bandes änka Annika Bande och hennes broder Sven Olsson Hising. Tvisten gällde rätten att lösa föräldrarnas gård vid Kronhusgatan.
    Källa: Kyrkliga räkenskaper, tomtepenningar Gbg Gustavi 1670-1681, 1729 LIEA:1-4
    Gbg Gustavi C:1

    Gbg RR 1706 AIA:39 (159)
    Swen Olufsson Hijsing och Marten Banda anhålla att de måtte få öpna den Kyrke Graf som deras förälldrar ligga begrafna uti, emedan deras hustrur så högeligen åstunda att see huru med deras lijk Kistor beskaffat är, hwilcket dom bewilliades, med det Wilkor att the betala Graföppning, och Omkostnaden, sampt låta grafman åter wähl tillägga och bättra.
    Gbg RR AIA:39 (208)
    Exhiberades Sven Olsons Hijsings skrift angående några Jernringar som han förmenar oskiäligt wara uthtagna af dess Sahl: Moders lijkkista, hwilket communicerades Ringkarlarne till förklaring till ........
    Gbg RR AIA:39 (250)
    Ringkarlarna wid Swenska Kyrkjian ingofwo sin förklaring på Swen Olsons och Marten Bandas Beswär, hwilken uplästes och lemnades Rådman Bethman till att öfwersee och föredraga
    Gbg RR AIA:39 (301)
    Handelsmannen Sven Olsson Hijsing inkom för Rätten och giorde påminnelse om sin och sin swågers saak emot Ringkarlarne wed Swenska Kyrkjan, med begäran att den måtte till Ciämbners Rätten remitterad blifwa till afgiörande, hwilket Rätten, så wida ingen förening har kunnat träffas, intet wille honom förwägra

    © Olga Dahl 2004
    Olof Svensson (Hijsing) Båtsman var enligt kontributions- och bakugnslängder bosatt här från 1663: i tomtöreslängderna omtalas han fram till 1700. 1705 var han avliden. Han anges vara ägare av en tomt. Han efterlämnade hus, som bördades av dotter Maria Olofsdotter Hijsing.
    Den 12.11.1707 fälldes dom i målet mellan Anna Olofsdotter Hijsings man skepparen Mårten Banda (hemmavigsel 21.3.1696), representerad av Jonas Edgren kontra hans svåger borgaren Sven Olsson Hijsing (genom advokat Petter Sjöström) angående lösen för den gård vid Kronhusgatan, som de gemensamt dels ärvt, dels inlöst från sin syster och svägerska. Gården hade ägts av deras respektive föräldrar och svärföräldrar. Nu ägde de hälften var. Mårten Banda (ägare av 9.31, kv. Enigheten) ville åt sin måg inlösa svarandes del för 460 d smt.
    Huset beboddes av Sven Olufsson Hijsing, som också där enligt Banda insatt tvenne lösa qwinn-folk som där hade hökeri. Mårten Bandas måg var borgare och invånare i staden. Hijsing påstod, att deras kontrakt sinsemellan blott gällde så länge de kunde leva i fred och enighet med varandra. Han ansåg, att uttrycket lösa qwinnfolk betydde pack, horor och tjuvar, som allehanda skälmstycken bedriva och begärde att Mårten Banda skulle plikta för förolämpningen, Denne beklagade, att Sven Olufsson Hijsing inte förstod sitt eget modersmål och visste att den kallas lös, ledig och fri person, som inte var gift i vilken mening Banda berättade, att detta ord var skrivet. Men det var mot hans vilja, som Hijsing insatt sådant folk till sitt handelsidkande, som mera torde försämra än förbättra rörelsen.
    Gården säges i 1710 års tomtöreslängd tillhöra Olof Svenssons sterbhus.
    Styrmannen Olof Svensson Hising Den 7.9.1685 lät Olof Svensson styrman första resan lagbjuda hustru Anna i Böös kvarlämnade hus och gård, som han köpt av insp. Daniel Svensson för 143 rdr 16 öre smt. Det uppgavs 28.2.1689, att Olof Svensson Hising under örlogstiden hade varit skeppare på skeppet Ny Elfsborg. Han kallas båtbyggare, när det i mars 1696 omtalas, att han är sängliggande sjuk.

    (Research):1698 ligger skepparen Sven Olsson Hising på "Lilla Solen" i tvist om hyra med styrman Ingerhult och samtl. skeppsfolket på dito.
    (E II k:36 (nr 388)).

    1705 har Skepparen Anders Hansson krav på obetald hyra hos sin redare Sven Olsson Hising.
    (E II k:55 (nr 725)).

    Tvisten 1708 med systern Annika Band om föräldrarnas gård.
    (E II k:62 (nr 800, bunt 4/6)).

    Uppgifterna om dessa tvister funna i en tunn volym nämnd

    Register till överrättens akter 1681-1710

    Den står vid exp i GLA i hyllan under Bergs Göteborgssläkter.

    Sven Hising står fadder två gånger i Kristine församling, varav andra gången (1709) vid dopet av första hustruns systerson Andreas Gonander.

    Sven Hisings andra hustru står fadder i Kristine sju gånger varav sex vid dop inom släktkretsen Prunck till vilken Svens första hustru Margareta hörde.

    1709 Margareta Prunck´s systerson Jacob Schytz
    1710 Margareta Prunck´s systerson Magnus Gonander
    1718 Margareta Prunck´s systerson Frantz Walter
    1719 Margareta Prunck´s systerdotter Anna Maria Schultz
    1726 Margareta Prunck´s systerdotter Anna Maria Schultz
    1734 Margareta Prunck´s systerdotterdotter Sara Catarina Flyback

    Man undrar ju vilken sorts anknytning Sven Olofsson Hisings andra hustru Elisabet NN har till släkten Prunck. Har den gode Berg missat något?
    Nåväl, i juli 1718 nämns hon som Sven Hisings änka och i september 1719 som fru Hohenthal.
    Hennes andre man Augustin Hohenthal står fadder fyra gånger i Kristine församling varav tre vid dop i släktkretsen Prunck.

    1722 i maj Margareta Prunck´s systerdotter Margareta Schultz
    1722 i juli Margareta Prunck´s systerson Johannes Schytz
    1733 Margareta Prunck´s systerdotterson Andreas Flyback

    Olof gift N. N.. N. dog Aug 1698 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  6. 13.  N. N. dog Aug 1698 i Göteborg Domkyrkofs. (O).

    Andra Händelser och Attribut:

    • _PPEXCLUDE: Y

    Barn:
    1. 6. Sven Hising Olofsson dog 1715 i Göteborg Domkyrkofs. (O); begravdes den 31 Dec 1715 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    2. Catharina Hising Olofsdotter föddes 1669 i Göteborg Domkyrkofs. (O); döptes den 3 Apr 1669 i Göteborg Domkyrkofs. (O); dog 1739 i Göteborg Domkyrkofs. (O); begravdes den 6 Mar 1739 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    3. Annika Hising Olofsdotter dog 1732 i Göteborg Domkyrkofs. (O); begravdes den 2 Apr 1732 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    4. Levande

  7. 14.  Levande

    Levande gift Helga Joensdotter. Helga dog 1698 i Göteborg Domkyrkofs. (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  8. 15.  Helga Joensdotter dog 1698 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    Barn:
    1. 7. Elisabeth Knutsdotter dog före 29 Jun 1736 i Göteborg Domkyrkofs. (O).
    2. Levande
    3. Britta Knutsdotter begravdes den 20 Jun 1738 i Göteborg Domkyrkofs. (O).