Maria Ersdotter

Maria gift Erik Andersson 1788 i Runtuna (D). Erik (son till Anders Jonsson och Karin Olofsdotter) föddes 1753 i Runtuna (D); dog 1809 i Runtuna (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Anders Björk Ersson föddes 1793 i Runtuna (D); dog 1872 i Bogsta (D).

Maria gift Klas Kristoffersson 1811 i Runtuna (D). Klas föddes 1778; och dog. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bostad: Kallmyra, Spelvik (D)
• Bostad: Kungsberga, Runtuna (D)

Erik gift Katarina Bengtsdotter 1756 i Runtuna (D). Katarina (dotter till Bengt Andersson och Maria Persdotter) föddes 1734 i Runtuna (D); dog 1814 i Runtuna (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bostad: Torsberga, Runtuna (D)

Bengt gift Maria Persdotter 1728 i Runtuna (D). Maria (dotter till Per Andersson och Anna Bonnevier Gilliusdotter) föddes den 18 Dec 1708 i Runtuna (D); dog 1777 i Runtuna (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde

Noteringar:

Bonde i Örsta, Lid (D)

Anders gift Karin Nilsdotter. Karin föddes cirka 1674; dog 1726 i Lid (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Nämndeman, Bonde

Per gift Anna Bonnevier Gilliusdotter 1698. Anna (dotter till Gillius Bonnevier Henriksson och Elisabeth Rostadia Olofsdotter) föddes den 15 Sep 1675 i Lilla Malma (D); dog den 23 Apr 1713 i Runtuna (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Avskrivet bokstavs och ordagrant ur Runtunas Kyrkobok över döda. Källa: Gunnar Sjöberg

Personalia efter Sahl. Anna Gilliusdotter i Torsberga.
död d. 23 April och begrafdes d. 3 maü 1713.
Texten Job 16.v. 22.

Denna war i herranom aflidna christendomssyster, föredetta gudfruchtiga och ärbara hustru Anna Gilliusdotter, är född hit till wärlden efter Chri. födelse 1675, af hederl. och gudfruchtiga föräldrar i Lilla Malma sochn. fader war kyrkl. och känslosamma Mr. Gillius Hendrichson, hammarsmed wid Sonstorps hammar i berörda församl. Moder war Ehrbara och hedersamma hustru Elisabeth Olosdotter Rostadia, framlidne H. Olof Rustadü K. dotter, dessa hedersamma föräldrar hafwa dragit all nödig försorg för sin späda dotter, särdeles att skyndsamast låta henne bringas till dop och kristendom. derigenom att bliwfa en rätt lem i christi försambling och inkomma i nådeförbundet med utanlära Jesu christi ord. Fadern till dess christel. uppfostran anwändt all möjel. försorg.
Men som menniskan ifrån början till sista slutet är jämmer, sorg och bedröwfelse underkastat, har ock denna wår christendomssyter måst det i själfwa wärket förhafwa, ty knappt war hon 3 åhr gl. förrän gud sände henne den bedröfwelsebägaren, att hon måste se sin kära moder, död från hjertebörd som alwist kunnat warit henne till mänskl. förkofran ut i sin uppfödelse som nu detta späda barnet sin kötsliga moder förlorat, antog hennes mormoder sahl.Hr. Olai Rostadü efterlåtna Enkia. och hade henne sin återstod uti 3 åhr, efter whilkets förlop fadern tog åter sin K. dotter till sig, och förfogade sig ifrån den orten till Skopsta bruk i Gåsinge sochen, derest han arbetade som Mäster och ålderman uti 7 åhr.
När nu denna lilla dotter som nöjast war kommen till något litet förstånd att kunna skilja höger ifrån wänster, åter blef henne en annan sorgekalk tillskyndat, det att Gud behagade och giöre henne faderlös, och altså barn och tröstlös.
Men som Gud skapte berdöfwelse, och tilsäger ymmig och rik giör han då detta den unga fader och moderlösa dotter, ity dess sahl. fader före döden redan lemnat sin K. dotter uti sin K. Mosters försorg, att fadern lita på hennes modershjerta, kom alltså hon strax derpå til Häradsdomaren, förståndege Anders Nilsson i Rogsta och Ingul, sin K. morbroder och moster tilhanda som en lydig dotter i 6 åhr, efter hwilket förlop Gud skickade att hon i ächtenskap med sin förra man sahlig nämbdemannen Pehr Andersson i Torsberga, med hwilken hon levde tilsamman i ächta kiärlek i 10 åhr, och uti sitt ächtenskap bracht til wärlden 5 barn, 2 söner hwilka redan förut äro genom döden afgångna och 3 döttrar som ännu lefwa, och knapt komma till de åhr, att de förstå kuna sin egen skada, att de små omyndiga förlorat en huld och hederlig moder. Förutan döden skonades henne intet i de unga åhren att bedröfwa, stod hon sig och in i ächta ståndet och giorde henne till en änkia, och dess man wardt död.
Henne så wäll som de små barnen till hiertesorg och afsachnad, lefvde altså uti det bedrfweliga änkieståndet 1 1/2 åhr, då Gud af sin nådiga försorg, han drager för änkior och faderlösa barn, tillskyndande henne en annan äjrlig, skickelig, hederlig och förståndig man, här närwarat mycket trogen och bedröfwat åse detta alt förtidiga dödsfallet, Hedersamma Erik Jönsson.
Med denne sin andre ächta och käre man, har hon uti ny mindre kärlek än med den förre, lefwat tillsamman i 1 1/2 åhr, och under den tiden bracht till wärlden allena en liten dotter, som inte kan skilja höger från wänster, mycket mindre beklaga sin K. moders hastiga frånfälle ifrån detta af sachnad och af sorgl. för dem i sorgen qvarlefwande, man och små omyndiga barn, så är dock detta wist: Sahliga äro de döda som i herranom döö, härefter ty anden säger the hwila sig från sitt arbete, är altså denna waår sahliga christendoms Syster nu kommen till roo uti de heligas boningar.
Derest hon har Gud ansigte mot ansigte såsom hon sielwer är det, sitta wi ock alla. Herre Jesu, hjelp och ledsaga oss till thet rätta fäderneslandet!
Angående dess gudomliga lefwerne, så war det så wilket wore församlingen bekant, som hon här warit boende i 15 åhr, och under samma tid sig förehållit som en hederlig, tuchtig och Gudfruchtig mat och husmoder, hwilket dess efterlåtna i sorg lemnade man så mycket för den triwsel, som han förlorat en kiär och wänlig maka, sampt försichtig och flitig husmoder.
Siukdomen angående, så begynte den dän siunde dag Påsk, änskönt icke häftig, dock med sådant eftertryck som nu rönes som den allt mehr och mehr tilltog och alldeles förswagade krafterna, skickade hon sig nästledna bönedagsafton till att begå S.S nattward. Kallade alltså mig, Jesu tienare till sig det att förrätta, och emot aftonen ohngefer kl.5 begick hon bemälda S. nattward, med serdeles andacht, skickandes sig altså till en himelsk resa, med sin Gud försonande med ödmjuk bön och syndakänsla och i det samma förfogade sig i sällskap med Jesu sin siäls brudgum, på det han så mycket förklarar och tryggar, måtte intaga Ehr trygga samman i glädje, och ehuru det syntes som skulle döden icke wara alldeles så närgafs detta timsl. lifwet likwäll ej längre rådsrum, än wid pass 4 timmar efter iag tagit afsked ifrån henne och hon bekommit säkert respass till Gud, anbefalte hon både man och barn åt Guds nådiga beskydd, men sina små späda barn uti sin K. mans försorg att bewara dem för faror, och så snart detta war förrättat, lefwererade hon sin ädla siäl uti Guds hand, der intet dödsqwahl henne nalkas, och så insomnade hon saktmodel. genom den timliga döden, sedan hon har lefwat allena 38 åhr.
Gud som redan fägna siälen.